Efter ett flertal år på andra sjöar, med successivt allt svagare resultat, blev trycket till slut för stort för tävlingsledningen som gav vika för Öresjös starka lobbygrupp inom Håvet och ändrade spelplanen till årets tävling.
Lördagen den 30 maj kom den högt ärade fisketävlingen Vårgäddan hem igen. Hem till Öresjö, allas vår urmoder och Sjuhäradsbygdens gäddparadis nummer 1.

Bra kondition på båda två! 82 cm.
Vid ankomsten till Vassviken 05.30 upplevde jag direkt att årets uppsättning av Vårgäddan inte var som vanligt. Det fanns en nerv på plats som jag aldrig tidigare upplevt. En av anledningarna till detta tror jag är att klubben skakats om ordentligt i sina grundvalar under våren. Den evige tvåan Tom har slutat håva Markus gäddor och har istället fullständigt krossat oss övriga som om vi vore skapta av dygnsgammal is, och detta märktes på plats må jag säga. Med rak och stolt hållning minglade han omkring på bryggan, testade gången på sina hemmagjorda beten och mumlade belåtet:
– Den här är jag nöjd med.
Broder Mick, som är på provår i klubben, gav motsatt intryck. Skrämd, likt en sjätteklassare på högstadiedisco, stod han och gömde sig i skuggorna av sin bror. Han hulkade och skakade av nervositet över att för första gången få tävla mot sina gamla barndomshjältar Jim, Markus och undertecknad. Till slut gick jag fram och klappade om honom med orden:
-Det kommer gå bra det här Mick.
Jag såg att han uppskattade det.

Nervig morgonstund
Giganten på 90- och början av 00-talet, Jim Lundberg, som under det senaste decenniet haft ett närmast passivt aggressivt förhållande till klubben, förkunnade när han anlände, att han hittat några av sin beten i en plastpåse på morgonen.
Markus, även känd som hjärnan bakom verket, var som vanligt fullt sysselsatt med att sjösätta båtar och montera motorer. Hans uppenbarelse var dock inte lika självklar som vi är vana att se. Det märktes att han gick och funderade, rannsakade och teoretiserade.
Robban, vars medverkan inte varit en självklarhet genom åren, utmärkte sig med ett soligt humör trots den bistra morgonen. Han rörde sig ledigt i folkmassan och utstrålade harmoni.
– Guldkandidat, tänkte jag.
Undertecknad, som vanligtvis brukar fånga den första gäddan i tävlingen, uppfattades nog som glad över att få återförenas med den sjö där jag tillbringat så oerhört många timmar av mitt liv.

God stämning i båt 1
Startskottet ljöd över sjön. De båda båtarna växlade upp och tog sikte på sina hot spots. Båt 1 där jag själv, robban och Markus befann oss, tog beslutet att ankra upp i slutet av Skallevassen och började noggrant kasta av den. Båt 2, innehållande Tom, Mick och Jim, lade sig direkt utanför Viskans mynning och nötte där länge, dessvärre utan framgång.
Efter ett tag beslöt sig min båt för att dra oss över till den nordvästra delen av sjön med tanke på att vinden låg på däråt och för att den delen av sjön erbjuder ett flertal spännande vassar med varierande botten utanför. I första kastet fick jag fast fisk på min Rapala och en kort stund senare kramade jag lycklig tävlingens första fisk i mina händer, 52 cm lång och ensam i ledningen.

Intressant vass
Reglerna var enligt följande: addera ihop längden av dina tre längsta gäddor. Längst sammanlagda längd vinner.
Båt 2 lämnade till slut mynningen och rörde sig åt vårt håll men valde en långsträckt vass lite längre söder ut. Då vi mötte dem anade vi en minst sagt ansträngd gruppdynamik då det muttrades, svors och höttes nävar.

Syrebrist i båt 2
Här begick vår båt det stora misstaget. Vi släppte vår tanke på att fiska åt det håll där det blåste och åkte åter tillbaka åt Sparsör. Strax därefter kontaktade båt 2 Markus och anmälde dubbelhugg för Tom och Jim, 82 respektive 53 cm vilket skickade Tom upp i topp. Svetten lackade på Markus panna. Jag sörjde min förlorade ledning. Robban övergick till att vertikalfiska gös.

Hotfullt yttre, snällt inre.
Innan lunch hann Jim dra upp ytterligare fyra gäddor på sin Big bandit, varav en på 86 cm. Ledningen var monumental och vi var alla skakade. Noterbart är att de spännande vassarna i den nordvästra delarna av sjön stod för samtliga fångster utom den sista som togs vid Vikåsa.

86 cm dynamit
Ställningen i paus
1. Jim, 86+57+53=196 cm
2. Tom, 82 cm
3. Viktor, 52 cm.
4. Robban, Mick, Markus, 0 cm.

Välförtjänt vila
Lunchpausen flöt på under ordnade former. Ett par regnoväder drog förbi innan vi åter gav oss ut. Nu hade det traditionsenliga skiftet av båtplatser skett vilket medförde att jag nu delade båt med Mick och Jim. Det fanns nu även tillåtelse att trolla i en timma vilket vår båt inte var sena att utnyttja.
– Vi ska ut på 28 meters djup, betesfisk på 9m och sikimitationer i linänden, hörde jag mig självsäkert klargöra för Mick i motvinden.
Sagt och gjort, Mick knöt på en grå/vit Rapala Magnum, 18 cm, och släppte ut. 40 minuter senare låg en grann 75 cm lång fisk i håvgarnet, tagen strax före sjöns djupaste ställe utanför Vikåsa. Jag log belåtet åt honom och låtsades att han var min son.

Sikstimmens skräck!
Mick hade nu alltså tagit över min tredjeplats och var hack i häl på Tom.
Resterande tiden av tävlingen flöt på utan fler hugg och när klockan slog 15 var vi åter samlade i Vassviken och gratulerade kamrat Lundberg till segern. Nämnde Lundberg har för övrigt gått segrande ur tävlingen vid två tillfällen de senaste tre åren. Bäst när det gäller.

Gott om betesfisk som vanligt
När undertecknad och Markus trollade oss hemåt efter tävlingen fick jag nöjet att drilla en kilosgädda strax utanför mitt barndomshem. Den gäddan blev dagens nionde totalt vilket väl får se som godkänt för en erkänt svårfiskad sjö som Öresjö. Att inte bibehålla sjön som tävlingsarena vid nästa års tävling vore ett rent tjänstefel i mina ögon men vem är å andra sidan jag att ta sådana beslut?
Segerbanketten hölls hemma hos Mick och var till samtligas belåtenhet. Tack Mick!

Grattis Jim!
Slutställning
1 Jim, 86 + 57 + 53= 196 cm
2. Tom, 82 cm.
3. Mick, 75 cm.
4. Viktor, 52 cm.
Delade femmor: Robban och Markus, 0 cm.
Guldgäddan
Nytt för i år var att de tre medaljörerna även belönades med bonuspoäng i Guldgäddan enligt följande ordning:
1:an – 7p.
2: an – 5p
3: an – 3p.
Då Tom och Jim drog varsin kvalificerad fisk till tävlingen ser nu grupperna ut som följer:
Grupp 1
|
Namn |
1p |
5p |
10p |
15p |
20p |
30p |
Totalt |
| 1. |
Jim |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
8 |
| 2. |
Markus |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
5 |
| 3. |
Mick |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 |
| 4. |
Martin |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
| 5. |
Robin |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Grupp 2
|
Namn |
1p |
5p |
10p |
15p |
20p |
30p |
Totalt |
| 1. |
Tom |
4 |
2 |
2 |
0 |
0 |
0 |
39 |
| 2. |
Joakim |
2 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
7 |
| 3. |
Alexander |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
| 4. |
Viktor |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |